1962 Del Två

Sakta men säker jobbar jag mig framåt genom musikhistorien, min musikhistoria rättare sagt. Det tar sin tid... 

Vi är framme vid maj 1962 och jag tänker avsluta detta inlägg när vi kommer fram till 30 juni. Ni kommer säkert förstå varför. Kanske du kan hitta någa pärlor i denna uppsjö av melodier. 
Men först vill jag plocka in en melodi, jag missat i en tidigare genomgång, som bara måste med. Den fanns med På Radio Nords första Topp 20 lista den 12 april 1961. Buzz Clifford och hans Baby Sittin' Boogie.

Då var det avklarat. Då snabbspolarv vi oss fram till maj 1962 och The Sensations med Let Me In. Någon som minns den godingen? Inte, här är den i alla fall!

Owe Thörnkvist fick en hit med melodin Wilma. Den slog på Topp 20, men lyckades bara ligga på Tio i Topp en vecka. - Jabadabadooo

Själv blev jag barnsligt förtjust i en melodi med The Raiders. Tror inte att det är så många som kommer ihåg den, eller? Dardanella hette den och det blev deras enda hit men den fastnade för livet. Tyvärr hittar jag den inte med The Raiders utan jag väljer att plocka med den med en snubbe som heter Roger Paulsson för att ni ska få höra hur melodin lät.

Den gamla hjälten Roy Orbinsson hade en liten hit med Dream Baby. Den var värd högre listplaceringar än den fick här i Sverige, tyckte jag.

The Kingston Trio fick en stor hit med Where Have All The Flowers Gone. Den togs sig upp till en andraplats på Topp 20 den 20 juni 1962 och fick som bäst en tredjeplats på Tio i Topp. En låt som alla vet hur den låter och de flesta kan sjunga med i, men få vågar erkänna att de tyckte den var bra. En lägereldslåt som jag fortfartande förknippar med korvgrillning och en sexpack mellis...



Så dök en skön snubbe, vid namn Ernie Maresca, upp med en melodi som hette Shout Shout. Fantastiskt är bara förnamnet! Det är en överdrift att säga att den blev en stor hit i Sverige, men hos mig blev den gigantisk!

Kommer ni ihåg Russ Conway och hans melodi Lesson One? Den gick direkt in på förstaplatsen på Tio i Topp den 26 maj och låg etta tre veckor i rad.

 

Clyde Mcphatter släppte en skön melodi som klättrade upp på listorna i maj 1962. Den hette Lover Please och det var en låt som jag omedelbart gillade.

Den nionde juni gick fyra melodier in på Tio i Topp och jag väljer att plocka med tre av dem (sorry Perry Como och Caterina). På andra plats gick Brian Hyland in med Ginny Come Lately, på femte plats Cliff Richard och Do You Wanna Dance och på sjunde plats Adam Faith och As You Like It.

Nej jag ångrade mig. Tar jag med sånt skräp som Adam Faith så kan jag lika gärna ta med Perry Como. – Oh, oh oh...

 

Nu ska ni få höra skillnaden mellan en ballad utan känsla, den med Perry Como menar jag och den vidunderliga känsla som förmedlas av Ray Charles i melodin I Can´t Stop Lovin You. Fast det där begrep jag ingenting av då.



Luffarevisa med Sven Ingvars gick direkt in på förstaplatsen på Tio i Topp den 23 juni. Vad säger ni om det? Tyvärr hittar jag inte den på YouTube och därför blir det inget upplagt klipp med dem.

Så istället kör vi Twistin Patricia med Jerry Williams & The Violents trots att de inte tog sig in på någon lista alls. De kom sist  bland de utslagna på Tio i Topp den 30 juni.

 

Sedan går vi vidare men två favoriter. Mike Sarne och Come Outside och Freddy Cannon med Palisades Park

 

 

Här kommer ett passande slut, i alla fall för mig. Den 20 juni 1962 gick Dion in på 29 plats på Topp 20 plus 10 med Lovers Who Wander och den 27 juni (Radio Nords sista Topp 20 lista någonsin) tog sig Dions låt upp på 24 plats.

Söndag den 24 juni 1962, klockan 19.30, sändes specialprogrammet "Topparnas Topp" med programledare Larsan Sörenson. Det var ett specialprogram där de sextio Topp 20 listorna som sänds under Radio Nords 16 månaders långa livstid samanställts till en enda Topp 20 lista. 

Söndagen (dagen efter midsommardagen) den 24 juni klockan 18.30, (vi hade ingen sommartid 1962) hade jag planer på att samla några vänner för att lyssna igenom hela programmet, ja jag har det inspelat och riktigt grotta ner mig i nostalgiträsket. Då är det exakt 50 år sedan programmet sändes. Det vill säga om världen hade varit perfekt, men nu är den inte det. Därför bestämde sig TV4 för att spela mig ett spratt. Matchen Hammarby - Öster, som skulle spelats måndag den 25 juni har flyttats till söndag den 24 juni klockan 18.00. Istället för att sitta framför musikanläggningen och lyssna på musik från när det begav sig så kommer jag att sitta på Söderstadion för att lyssna på läktarmusik i realtid. Nog om detta... 

Lördag den 30 juni 1962 spelade Radio Nord sin sista melodin, för det var vad låtar och sånger kallades på den tiden och det är därför jag skrivit det genomgående i detta inlägg). Den sista melodin som tonade ut i etern var, passande nog, Stick iväg Jack med Monica Zetterlund. Jack Kotschack radionordsaga var slut och båten Bon Jour hade därmed symboliskt sänkts för alltid.

Lite mer om Radio Nord.

De två sista filmerna får bli en hyllning till Radio Nord och dess korta (16 månader)livsgärning. Jag tror inte folk förstår hur mycket den radiostationen förändrade musiklyssnandet i Sverige.

Del Ett

 

Del Två

 

Vi hörs i musikvimlet!